AI, maskininlärning och kroppsnära sensorer kommer att innebära en revolution inom vården. Runt om i världen ser vi exempel på hur sjukdomar och hälsorisker kan identifieras och  förebyggas innan de bryter ut. Algoritmer drivna av AI kan redan idag identifiera personer som riskerar att inom tio år utveckla någon form av hjärt- och kärlsjukdomar. Den här utvecklingen vill vi hänga med på!

För att hitta och möjliggöra AI-baserade tjänster som kan underlätta och förbättra livet för kunder och medarbetare kommer vi under hösten 2020 att arbeta med projekt för att stödja utveckling och test av AI-drivna lösningar ute i verksamheterna, med människan i fokus.

I samarbete med leverantörer av infrastruktur, tillverkare av sensorer och AI-utvecklare kommer vi tillsammans utveckla morgondagens vård- och omsorgstjänster. Vinnova stödjer projektet med nästan en halv miljon kronor.

För att möta den oro och frustration som uppstod bland såväl anhöriga som boende när besöksförbudet infördes köpte vi in och delade ut surfplattor på boendena för att möjliggöra  videosamtal. Behovet var stort men också trycket på personalen att hjälpa till att sätta upp samtalen.

En av undersköterskorna på ett av våra boenden tog fram ett web-baserat bokningssystem där närstående till de boende kan boka in sig på en av de bokningsbara tider som finns tillgängliga i systemet. Tiderna bestäms i förväg av personalen som nu kan planera sina dagar bättre och upplever mindre stress. Anhöriga och boende känner mindre oro och frustration, och får lättare att kommunicera.

För att öka våra kunders självständighet har de nu möjlighet att göra digitala inköp av livsmedel och mediciner. Genom den digitala inköpstjänsten kan de äldre i lugn och ro handla hemifrån och hemvårdspersonalen kan ägna mer tid till övriga tjänster och service.

I rådande situation med risk för smittspridning har den digitala inköpstjänsten kompletterats med e-Drop, skåp med kyl- och låsfunktion, i nära anslutning till kundens bostad. På så sätt kan både livsmedel och mediciner levereras på ett säkert sätt utan att riskera smittspridning.

Ja, tänk om vi kan använda bussarnas rörelseenergi i bussterminalen för att driva bland annat belysning och skjutdörrar. På vilka andra ställen kan vi då använda samma teknik för att minska vår klimatpåverkan i Helsingborg?

Idén började med en teknik som redan finns idag, nämligen trådlös induktionsladdning av elbilar. Lösningen innebär i korthet att det ligger ström i vägen och när bilar står eller kör på dessa kablar så laddas bilen. Tanken var ursprungligen att göra likadant fast tvärtom. När bussarna kör över ett magnetfält i gatan så störs detta ut och genererar ström. Nästan som en dynamo. Den lösningen fungerar dessvärre inte.

Idén fick därför formas om och vi tittade på möjligheten att använda en stor tryckplatta i gatan som bussarna kör över. När plattan trycks ner roteras en generator som skapar ström. Vi tog fram en prototyp på en 3D-skrivare och det verkade som om det skulle fungera, toppen! Ungefär en vecka efter att prototypen var klar såg vi ett inlägg på Instagram från ett företag som gjorde reklam för en liknande produkt. De höll även på att utveckla en produkt för bilar och andra fordon.

Idén fick ändra riktning igen och handlar nu om att skapa en ”vindvägg” vid fjärrbussarnas terminal på Helsingborg C. Stationen för fjärrbussarna är placerad mot havet där det är helt fri utsikt över Helsingör. Där blåser det allt som oftast vilket lämpar sig perfekt för att ha en vindvägg som är fylld med små turbiner som generar ström till bussarna. Inspirationen kommer från ett så kallat vindkraftträd där det sitter ett antal små horisontella turbiner som kan generera el redan vid 2.5 m/s. Tanken är att använda liknande turbiner fast som en vägg på bussterminalen istället.

Syftet med vindväggen är att vi förhoppningsvis ska minska både vår klimatpåverkan och våra driftskostnader. Vi har varit i kontakt med leverantören som är positiv till idén vilket gör att vi bör kunna testa idén och utvärdera den för att sedan se om vi kan växla upp med samma metod på någon annan plats i Helsingborg.

Ett torg ska såklart planeras av de som ska använda det! Hur skulle staden utvecklas om alla fick möjligheten att påverka sitt bostadsområde? Förstår alla vad som planeras och varför? Hur tar vi vara på invånarnas engagemang för staden och förstärker det?

Detta är några frågor som vi försöker att hitta nya svar på med hjälp av den senaste tekniska utvecklingen. Vi vill testa att fläta samman medborgardialog, samskapande och visuella hjälpmedel som Augmented Reality, AR, på ett helt nytt sätt. Med detta nya verktyg skulle vi kunna attrahera Helsingborgs invånare att engagera sig i stadens utformning och funktioner. Som ett första steg vill vi testa verktyget i en samskapandeprocess med boende och besökare på Drottninghögs torg under H22.

Vi vill nå nya grupper i samhället som idag sällan engagerar sig i stadens utveckling. Det kan bero på tidsbrist, språklig förbistring och svårigheter att förstå planer och stadsbyggnadsprocesser, men även att staden använder fel kanaler för att nå ut.

En förbättrad dialog ökar förståelsen mellan olika intressenter. Ett större engagemang från invånare under planeringsprocessen borgar för en bättre förankring av projekt och att det svarar mot verkliga behov.

Idag saknas ett digitalt verktyg som sammanför dialogprocesser, samskapande och 3d-tekniker som AR. Vi tror att detta kan göra stor skillnad i förståelsen mellan planerare och invånare. Vi vill samtidigt tillföra ett mått av gameification, där vi lånar det bästa från spelvärlden för att förstärka lusten att använda verktyget. Detta har aldrig tidigare gjorts.

Detta är ett komplext verktyg som staden inte själv kan utveckla. Vi jobbar därför tätt ihop med engagerade samarbetspartners fram till H22. Vi har en tydlig målbild men söker oss fram efter de bästa funktionerna som fungerar för målgruppen. Verktyget kommer löpande att testas efter varje sprint. Under H22 ska man kunna använda verktyget i olika workshops på Drottninghögs torg för att skissa dess framtida utformning och funktion. Det slutliga målet är att verktyget ska kunna användas i andra sammanhang och projekt i Helsingborg , ja varför inte hela Sverige?

Alla vill ha en jämlik stad, ändå fortsätter vi att bygga städer som vi alltid har gjort. Det finns ett gap mellan hur vi vill arbeta med stadsplanering och hur vi faktiskt jobbar. I Helsingborg har vi arbetat med jämställda platser i projektet #Varärtjejerna. Därefter såg vi ett behov av att arbeta mer långsiktigt och att bredda oss till att också få in jämlikhetsperspektivet i planeringen. Viljan att skapa jämlika platser finns där men det upplevs ofta som både svårt och dyrt att jobba med mjuka frågor. 

För att skapa en trygg stadsmiljö där alla ska känna sig sedda, hörda och välkomna måste vi jobba med jämställdhet och jämlikhet i det offentliga rummet. Helsingborgs stad är del i ett Vinnovafinansierat projekt som ämnar ta fram ett certifieringssystem för jämlika platser som inkluderar alla. Fokus är på stadens gemensamma rum – som bibliotek, kultur- och idrottshallar, skolor, torg, parker och gator. Utmaningarna är kopplade till Agenda 2030.

Vi kommer nu att testa hur vi kan skapa mer jämlika och inkluderande platser i en rad utvecklingsprojekt. Till exempel ett projekt som är kopplat till en ny detaljplan, ett annat en ombyggnation av en plats och ett tredje utvecklingen av ett centralt stråk inom H+området. Systemet ska vara klart och tillgängligt för alla år 2022.

Hur minskar vi buller och bygger samtidigt en härligare stad? Jo, genom att vi samlar medarbetare som jobbar med bullerdämpning, stadsplanering, landskapsarkitektur och ljudformgivning i gemensamma projekt. Tillsammans jobbar de med att skapa en balanserad ljudnivå i Helsingborg. Det innebär att de jobbar med att ta fram lösningar för att dämpa trafikbullret utan att åtgärderna ska skapa negativa konsekvenser för tryggheten och stadsbilden. Vi vill vi hitta metoder för att dämpa bullret men även tillföra något positivt till stadsmiljön.

Först ut är Eneborgsplatsen som ligger längs en av Helsingborgs mer trafikerade gator. Den täta bebyggelsen och det höga trafikflödet gör att det är svårt att hitta lugna platser för avkoppling och lek. Eneborgsplatsen är en viktig plats för boende i närområdet men placeringen längs gatan gör att trafikbullret upplevs som dominerande. För att få ner bullernivåerna och skapa en bättre ljudbild bygger vi tre olika sorters låga tegelmurar längs Eneborgsplatsen och mellan körfälten på Södra Stenbocksgatan.

Vi testar tre olika tekniker för att på olika sätt hindra ljudet från att sprida sig. Genom dessa tekniker kan vi istället få ljudet att rikta sig ner mot marken eller få det att ledas in i muren där det absorberas. Murarna ska vara ett modernt inslag med vacker och spännande stensättning och mönstren på murarna är inspirerade av ljud för att återspegla funktionen som ljudreducerande element.

Förutom att detta är en ny sorts bullerskydd är det ett helt nytt sätt för oss att arbeta på och det handlar om mer än att bara mäta och dämpa de faktiska bullernivåerna. Det innebär att vi arbetar tillsammans för att hitta lösningar, och förutom att titta på bullernivåerna, även kommer att utvärdera hastigheter, trafiksäkerhet, trygghet, attraktivitet och framför allt själva upplevelsen av platsen för att bidra till en positiv stadsmiljö.

Hur möter vi framtidens utmaningar med snabba förändringar samtidigt som vi ska bygga en stad som ska hålla länge och kräver stora investeringar? Ett sätt staden kommer att testa är att arbeta med mer flexibla lösningar som till exempel att skapa en temporär park genom att uppföra en plantskola mitt i staden. Det skulle innebära att vi kan testa oss fram och lära oss under tiden genom att lyssna av hur invånarna upplever det vi gör i ett tidigt skede, långt före vi fattat beslut om kostsamma permanenta lösningar.

Det vi gör är att köpa träden i förväg och låta dem stå på tillväxt i stadsmiljön i stället för på en plantskola någon annanstans. Genom att göra så håller vi koll på att träden växer och mår bra samtidigt som invånarna kan njuta av grönskan under de år som testet pågår.

Vi planerar att testa det här arbetssättet genom att utveckla Terminalgatan till ett attraktivt stråk för alla de som går och cyklar mellan Helsingborg C och Campus Helsingborg, IKEA IT och den nya stadsdelen Oceanhamnen. Här kan den temporära parken vara metoden som omvandlar utmaningen att trafiksituationen söder om Helsingborg C stundtals är rörig till att istället vara en möjlighet där staden lär sig nytt och invånarna får en bättre livskvalitet. Positiva effekter vi förväntar oss är:

• Öka invånarnas inflytande
• Testa att stänga av biltrafiken
• Förstärka gång- och cykelstråket
• Öka trygghet och trafiksäkerhet
• Utforma en trivsam och mänsklig miljö

Genom Virtual Reality (VR) kan du se och uppleva den framtida parken i Oceanhamnen – redan innan första spadtaget.

Att vara på plats virtuellt ger en inblick och skapar en ökad förståelse för det som planeras. Genom skalenliga 3D modeller får användaren på förhand bekräftat att valda volymer, ting och material i det som utgör parken, fungerar i tänkt harmoni och funktion.

Genom nyvunnen kompetens och stadens digitala satsning på VR växer möjligheten att levandegöra helheten och detaljerna på ett starkare sätt än vad mer traditionella hjälpmedel gör, verka som beslutsunderlag under byggnadsprocessen eller som konstruktivt digitalt instrument i medborgardialogen.

Genom utökad satsning på implementering och teknik kan vi på ett naturligt sätt få VR mer integrerat i både verksamhet och medborgardialog. I nuläget förbereder vi tester med VR för Detaljplan på Stadsbyggnadsförvaltningen, i syfte att validera dess förmåga att förenkla beslutsprocessen under nybyggnation samt förbereder ett möte med invånarna för att visa upp Dockanparken i VR.

Med hjälp av sensorer kan stadens gatubelysningsnät öppna upp för nya möjligheter att samla in data om hur staden mår.

Staden kan samla in mängder av olika data via sensorer som sitter på gatubelysningsstolparna runt omkring i Helsingborg. Med hjälp av dessa kan man exempelvis göra temperaturmätning, bullermätning, räkning av bilar, närvarodetektering osv. Först ut i projektet är bland annat att etablera belysning runt löparspåren i Pålsjö skog samt vid Bruces skog.

”What´s in it for someone else?”. Frågan symboliserar det mind set staden arbetar utifrån där insikten är att vi inte på förhand kan veta vem som kommer att förädla datat och vad det kommer att användas till. Kanske blir det ett externt företag eller varför inte en student på Campus som hittar en lösning på ett behov och skapar nytta för invånarna. Arbetet med stadens gatubelysning är utmanande just eftersom det är så många ovissa parametrar men också spännande av samma anledning. Hur och vilken roll framtidens gatubelysning kommer att spela kan vi bara sia om, men en sak är säker- genom att hämta in och analysera insamlad data kommer vi att kunna se samband som vi inte tidigare sett och på så vis också få möjlighet att göra traditionella saker på ett nytt och smartare sätt.