Ett torg ska såklart planeras av de som ska använda det! Hur skulle staden utvecklas om alla fick möjligheten att påverka sitt bostadsområde? Förstår alla vad som planeras och varför? Hur tar vi vara på invånarnas engagemang för staden och förstärker det?

Detta är några frågor som vi försöker att hitta nya svar på med hjälp av den senaste tekniska utvecklingen. Vi vill testa att fläta samman medborgardialog, samskapande och visuella hjälpmedel som Augmented Reality, AR, på ett helt nytt sätt. Med detta nya verktyg skulle vi kunna attrahera Helsingborgs invånare att engagera sig i stadens utformning och funktioner. Som ett första steg vill vi testa verktyget i en samskapandeprocess med boende och besökare på Drottninghögs torg under H22.

Vi vill nå nya grupper i samhället som idag sällan engagerar sig i stadens utveckling. Det kan bero på tidsbrist, språklig förbistring och svårigheter att förstå planer och stadsbyggnadsprocesser, men även att staden använder fel kanaler för att nå ut.

En förbättrad dialog ökar förståelsen mellan olika intressenter. Ett större engagemang från invånare under planeringsprocessen borgar för en bättre förankring av projekt och att det svarar mot verkliga behov.

Idag saknas ett digitalt verktyg som sammanför dialogprocesser, samskapande och 3d-tekniker som AR. Vi tror att detta kan göra stor skillnad i förståelsen mellan planerare och invånare. Vi vill samtidigt tillföra ett mått av gameification, där vi lånar det bästa från spelvärlden för att förstärka lusten att använda verktyget. Detta har aldrig tidigare gjorts.

Detta är ett komplext verktyg som staden inte själv kan utveckla. Vi jobbar därför tätt ihop med engagerade samarbetspartners fram till H22. Vi har en tydlig målbild men söker oss fram efter de bästa funktionerna som fungerar för målgruppen. Verktyget kommer löpande att testas efter varje sprint. Under H22 ska man kunna använda verktyget i olika workshops på Drottninghögs torg för att skissa dess framtida utformning och funktion. Det slutliga målet är att verktyget ska kunna användas i andra sammanhang och projekt i Helsingborg , ja varför inte hela Sverige?

Alla vill ha en jämlik stad, ändå fortsätter vi att bygga städer som vi alltid har gjort. Det finns ett gap mellan hur vi vill arbeta med stadsplanering och hur vi faktiskt jobbar. I Helsingborg har vi arbetat med jämställda platser i projektet #Varärtjejerna. Därefter såg vi ett behov av att arbeta mer långsiktigt och att bredda oss till att också få in jämlikhetsperspektivet i planeringen. Viljan att skapa jämlika platser finns där men det upplevs ofta som både svårt och dyrt att jobba med mjuka frågor. 

För att skapa en trygg stadsmiljö där alla ska känna sig sedda, hörda och välkomna måste vi jobba med jämställdhet och jämlikhet i det offentliga rummet. Helsingborgs stad är del i ett Vinnovafinansierat projekt som ämnar ta fram ett certifieringssystem för jämlika platser som inkluderar alla. Fokus är på stadens gemensamma rum – som bibliotek, kultur- och idrottshallar, skolor, torg, parker och gator. Utmaningarna är kopplade till Agenda 2030.

Vi kommer nu att testa hur vi kan skapa mer jämlika och inkluderande platser i en rad utvecklingsprojekt. Till exempel ett projekt som är kopplat till en ny detaljplan, ett annat en ombyggnation av en plats och ett tredje utvecklingen av ett centralt stråk inom H+området. Systemet ska vara klart och tillgängligt för alla år 2022.

Hur minskar vi buller och bygger samtidigt en härligare stad? Jo, genom att vi samlar medarbetare som jobbar med bullerdämpning, stadsplanering, landskapsarkitektur och ljudformgivning i gemensamma projekt. Tillsammans jobbar de med att skapa en balanserad ljudnivå i Helsingborg. Det innebär att de jobbar med att ta fram lösningar för att dämpa trafikbullret utan att åtgärderna ska skapa negativa konsekvenser för tryggheten och stadsbilden. Vi vill vi hitta metoder för att dämpa bullret men även tillföra något positivt till stadsmiljön.

Först ut är Eneborgsplatsen som ligger längs en av Helsingborgs mer trafikerade gator. Den täta bebyggelsen och det höga trafikflödet gör att det är svårt att hitta lugna platser för avkoppling och lek. Eneborgsplatsen är en viktig plats för boende i närområdet men placeringen längs gatan gör att trafikbullret upplevs som dominerande. För att få ner bullernivåerna och skapa en bättre ljudbild bygger vi tre olika sorters låga tegelmurar längs Eneborgsplatsen och mellan körfälten på Södra Stenbocksgatan.

Vi testar tre olika tekniker för att på olika sätt hindra ljudet från att sprida sig. Genom dessa tekniker kan vi istället få ljudet att rikta sig ner mot marken eller få det att ledas in i muren där det absorberas. Murarna ska vara ett modernt inslag med vacker och spännande stensättning och mönstren på murarna är inspirerade av ljud för att återspegla funktionen som ljudreducerande element.

Förutom att detta är en ny sorts bullerskydd är det ett helt nytt sätt för oss att arbeta på och det handlar om mer än att bara mäta och dämpa de faktiska bullernivåerna. Det innebär att vi arbetar tillsammans för att hitta lösningar, och förutom att titta på bullernivåerna, även kommer att utvärdera hastigheter, trafiksäkerhet, trygghet, attraktivitet och framför allt själva upplevelsen av platsen för att bidra till en positiv stadsmiljö.

Hur möter vi framtidens utmaningar med snabba förändringar samtidigt som vi ska bygga en stad som ska hålla länge och kräver stora investeringar? Ett sätt staden kommer att testa är att arbeta med mer flexibla lösningar som till exempel att skapa en temporär park genom att uppföra en plantskola mitt i staden. Det skulle innebära att vi kan testa oss fram och lära oss under tiden genom att lyssna av hur invånarna upplever det vi gör i ett tidigt skede, långt före vi fattat beslut om kostsamma permanenta lösningar.

Det vi gör är att köpa träden i förväg och låta dem stå på tillväxt i stadsmiljön i stället för på en plantskola någon annanstans. Genom att göra så håller vi koll på att träden växer och mår bra samtidigt som invånarna kan njuta av grönskan under de år som testet pågår.

Vi planerar att testa det här arbetssättet genom att utveckla Terminalgatan till ett attraktivt stråk för alla de som går och cyklar mellan Helsingborg C och Campus Helsingborg, IKEA IT och den nya stadsdelen Oceanhamnen. Här kan den temporära parken vara metoden som omvandlar utmaningen att trafiksituationen söder om Helsingborg C stundtals är rörig till att istället vara en möjlighet där staden lär sig nytt och invånarna får en bättre livskvalitet. Positiva effekter vi förväntar oss är:

• Öka invånarnas inflytande
• Testa att stänga av biltrafiken
• Förstärka gång- och cykelstråket
• Öka trygghet och trafiksäkerhet
• Utforma en trivsam och mänsklig miljö

Genom Virtual Reality (VR) kan du se och uppleva den framtida parken i Oceanhamnen – redan innan första spadtaget.

Att vara på plats virtuellt ger en inblick och skapar en ökad förståelse för det som planeras. Genom skalenliga 3D modeller får användaren på förhand bekräftat att valda volymer, ting och material i det som utgör parken, fungerar i tänkt harmoni och funktion.

Genom nyvunnen kompetens och stadens digitala satsning på VR växer möjligheten att levandegöra helheten och detaljerna på ett starkare sätt än vad mer traditionella hjälpmedel gör, verka som beslutsunderlag under byggnadsprocessen eller som konstruktivt digitalt instrument i medborgardialogen.

Genom utökad satsning på implementering och teknik kan vi på ett naturligt sätt få VR mer integrerat i både verksamhet och medborgardialog. I nuläget förbereder vi tester med VR för Detaljplan på Stadsbyggnadsförvaltningen, i syfte att validera dess förmåga att förenkla beslutsprocessen under nybyggnation samt förbereder ett möte med invånarna för att visa upp Dockanparken i VR.

Med hjälp av sensorer kan stadens gatubelysningsnät öppna upp för nya möjligheter att samla in data om hur staden mår.

Staden kan samla in mängder av olika data via sensorer som sitter på gatubelysningsstolparna runt omkring i Helsingborg. Med hjälp av dessa kan man exempelvis göra temperaturmätning, bullermätning, räkning av bilar, närvarodetektering osv. Först ut i projektet är bland annat att etablera belysning runt löparspåren i Pålsjö skog samt vid Bruces skog.

”What´s in it for someone else?”. Frågan symboliserar det mind set staden arbetar utifrån där insikten är att vi inte på förhand kan veta vem som kommer att förädla datat och vad det kommer att användas till. Kanske blir det ett externt företag eller varför inte en student på Campus som hittar en lösning på ett behov och skapar nytta för invånarna. Arbetet med stadens gatubelysning är utmanande just eftersom det är så många ovissa parametrar men också spännande av samma anledning. Hur och vilken roll framtidens gatubelysning kommer att spela kan vi bara sia om, men en sak är säker- genom att hämta in och analysera insamlad data kommer vi att kunna se samband som vi inte tidigare sett och på så vis också få möjlighet att göra traditionella saker på ett nytt och smartare sätt.

En framtida kundportal. Fotograf Freddy Billqvist

Vi på miljöförvaltningen utför regelbundna kontroller på livsmedelsverksamheter, så som restauranger, skolmatsalar, matbutiker, i Helsingborg. Efter varje kontroll får den en kontrollrapport av oss digitalt, men i pappersformat. Detta vill vi ändra på och göra det smartare genom att ta fram digital kundportal.

På kundportalen ska företagaren kunna följa sina ärenden och få direkt återkoppling i sina ärenden, men även kunna återkoppla själv till oss.  Funktioner vi tänker oss i portalen ska bland annat vara:

• Direkt feedback från kontroller​
• Se brister de måste åtgärda och kunna släcka bristerna själv efter att de visat att bristen är åtgärdad. ​
• Boka och boka om kontroller ​
• Skicka och ta emot meddelanden (exempelvis om RASFF och kokningsrekommendationer och nyheter)​
• Se sina uppgifter såsom uppgifter om företaget, riskklassning, årsavgift, Smiley med mera. ​
• Följa sina ärenden samt ta del av beslut och handlingar.

Vi vill göra detta för att vi behöver effektivisera vårt arbete och möjliggöra ett enkelt och säkert sätt för företagen att följa sina ärenden och kommunicera med oss. Och själv lätt kunna återkoppla när de utfört åtgärder. Vi har också ett behov av att nå ut med information som ibland är specifik för ett företag eller en typ av företag såsom RASFF-meddelanden eller kokningsrekommendationer.

Vi ser att detta kommer att ge positiva effekter både för kunder och oss, bland annat genom att:

• Kunden​, kan lättare följa och åtgärda brister från en kontroll, kan se vad som hänt under tid i sin verksamhet, ​får EN ingång för att hålla kontakt med oss, ​får snabbare återkoppling och kan själv ändra vissa uppgifter och​ kan få direktmeddelanden och notiser när något hänt antingen i ett ärende eller när det gäller nya regler etcetera. ​
• ​Vi på förvaltningen kan göra uppföljningar på ett enklare sätt, ​kan nå ut med information anpassad för företaget och ​få ett effektivare sätt att utforma en kontrollrapport samt mindre​ administration i övrigt.

Det är tidig sommar, det är varmt i luften och ett besök på stranden vid Fria bad känns lockande. Men hur varmt är det egentligen i vattnet? Eftersom det är helg kan det kanske vara många människor på stranden, kan jag parkera min bil i närheten av Fria bad? Hur mycket tar solen så här på senvåren?

Jag kollar på helsingborg.se för att se hur det läget är just nu eftersom jag vet att staden har en fantastisk badplatsinformation som uppdateras i realtid.

För att kunna erbjuda möjligheten att ge kunden den största nyttan inför sitt besök på Fria bad kommer en väderstation att placeras vid Fria bad. Dessutom kommer bojar med temperatursensorer att placeras i vattnet. Både väderstationen och bojarna kommunicerar med LoRa-nätet som Öresundskraft har byggt i Helsingborg. Data från sensorerna kan sedan publiceras i en mängd olika digitala forum, exempelvis helsingborg.se och på de digitala informationsskyltarna på Fria bad.

Utöver sensorerna för att mäta temperatur i vattnet och att ha koll på vädersituationen kommer livbojarna att kopplas upp. Vi vill även försöka koppla upp de hjärtstartare som finns utmed stranden. För att få uppdaterad information om parkeringssituationen kan data från parkeringsautomater och parkeringsappar användas, liksom satellitbilder som finns som öppna data. Om parkeringen är fullbelagd, gatunäten runt stranden är fulla av parkerande bilar kan kunden få förslag på lämplig buss för att ta sig till stranden eller förslag om att istället besöka en annan av stadens stränder.

I pandemins fotspår är det också viktigt att det avstånd som krävs för minskad smittspridningsrisk mellan människor bibehålls. Genom att räkna antalet personer som finns på stranden kan vi bedöma om en strand är ”full” eller inte. Räkningen kan göras genom små detektorer som placeras vid de ingångar/utgångar som finns i muren utmed strandpromenaden, en sensor på vardera sidan om muren gör att vi kan se om man går till eller från stranden.

Ett liknande grepp för att ge kunden så omfattande information och hjälp inför sitt besök på stranden har inte gjorts någon annanstans vad vi känner till. Informationen från alla sensorer och öppna data kan också hjälpa stadens entreprenör att sköta drift- och underhåll av stranden på ett bra sätt som ger en ökad nytta för kunden.

Ett smartare och snabbare sätt att handlägga med mindre resurser. Enklare och snabbare för invånaren att ansökan utan att tumma på rättssäkerheten.

Vi bygger in en automation i verksamhetssystemet, en mjukvara hämtar uppgifter från e-ansökan, skapar en beräkning och påbörjar en dokumentation vilket effektiviserar det administrativa arbetet och sparar tid. Vi har gått vår egen väg i detta och testat i liten skala och haft både medarbetare och invånare involverade i hela arbetet och alla delar av processen.

Vi anpassar vårt sätt att arbeta efter arbetsgivarnas behov och var jobben finns. Traditionellt har vi jobbat mycket med att försöka förändra arbetsgivarna för att kunna möta de invånare vi jobbar med, men nu vill vi dessutom utgå från var jobben faktiskt finns och anpassa vårt sätt att jobba och de insatser vi gör för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens.

Vi skräddarsyr bransch och temaveckor för deltagare i dialog med arbetsgivare. Kundresor har vi använt för att hitta det bästa sättet att jobba med rekrytering mot, i det här fallet, lager.